För en human migrationspolitik: Utvisningspolitik ersätter invandringspolitik

Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet. Här redogörs för genomförda och planerade lagändringar.

Tidöregeringen riktar in sig på att försvåra livet för invandrare från tredje land, dvs. utanför EU/EES och de nordiska länderna. Till "tredje land" hör t.ex. Storbritannien, USA, Kanada, Australien förutom länderna i Sydamerika, Afrika och Asien. Vissa lagar gäller enbart asylsökande och flyktinginvandrare.

Under februari - mars förväntas regeringen lägga fram ett stort antal propositioner för riksdagen, som därefter ska rösta om dem. Här är de viktigaste lagändringarna listade.

Det är oklart vilken politik Socialdemokraterna kommer att föra om de vinner valet 2026. I oktober 2025 hade de röstat med Tidöregeringen i samtliga lagförslag som rör migration.

För mer information:

Tidöavtalet - ett hot mot demokratin

Datumlista över Tidöpartiernas åtgärder inom migration FARR

Några genomförda lagändringar (december 2025)

"Särskilt” ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd togs bort 1 december 2023. I och med detta är möjligheten borta för Migrationsverket att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl. Nu krävs "synnerligen" ömmande omständigheter. Invandrare av alla sorter, vuxna som barn, drabbas av orimliga utvisningsbeslut. Dit hör barn som fyllt 18 år, funktionshindrade i behov av god man, barn som utvisas till barnhem i länder där de ej förstår språket och pappor till barn som är svenska medborgare.
Tonåringar utvisas ensamma - på grund av hårdare regler Aftonbladet 13.1.2026
Spårbyteslagen gav möjlighet för asylsökande som fått avslag att få uppehållstillstånd för arbete. Den togs bort 1 april 2025, utan övergångsbestämmelser. Det drabbar cirka 4 700 personer med fasta anställningar sedan flera år, ofta i bristyrken, samt deras familjer. Hundratals människor har redan tvingats lämna Sverige.
Preskription av avslagsbeslut efter fyra år upphävdes 1 april 2025. För att kunna ansöka om asyl på nytt måste man visa att man varit utanför EU/Schengen minst fem år.
Lönegolv för arbetskraftsinvandrare infördes 1.11.2023. Lönen måste vara minst 80% av medianlönen. Lönegolvet höjdes under 2025 till 29 680 kr per månad.

Ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte (SOU 2024:80). Rektorer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polisen om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är undantagna. Gäller sedan 1 januari 2025. Detta innebär en skyldighet att ange papperslösa. Det saknas avgränsning av vilken information som ska lämnas.
Proposition 2024/25:65

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter. En sekretessbrytande bestämmelse som omfattar alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Syftet är brottsbekämpning. Trädde i kraft 1.12.2025. Risk finns att information som t.ex. sjukvården delar med socialtjänst eller skola förs vidare till polis eller Migrationsverket.
Proposition 2024/25:80
Utbildning i svenska för invandrare (SFI) begränsas till tre år. Trädde i kraft 1.1.2026. Lågutbildade invandrare löper störst risk att påverkas av denna begränsning som påverkar deras anställningsbarhet och deras möjlighet att bli svenska medborgare.
Proposition 2025/26:10

Planerade nya lagar före valet 2026

Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjs från 80 till 90% av medianlönen den 1 juni 2026. Under första året beräknas den bli minst 33 390 kr.

"Vandelslagen", dvs. skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd (SOU 2025:33). Det saknas definition av "vandel". Exempel är att inte leva i enlighet med "grundläggande svenska värderingar" eller säga något som "hotar allmän ordning och Sveriges säkerhet". Tredjelandsmedborgare som hoppas på förlängt uppehållstillstånd uppmanades av utredaren att ”vakta sin tunga”. Vandelslagen innebär inskränkningar i yttrandefriheten för en viss grupp invånare.
Remissvar 1
Remissvar 2
Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd (SOU 2025:1). För att få del av sjukersättning, barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag m.m. måste man ha bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år. Kommuner ska inte få ge bistånd till papperslösa.
Remissvar
Utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper

1. "Nya" flyktinginvandrare ska bara kunna få tillfälliga uppehållstillstånd (SOU 2025:31), vanligen på två år i taget, innan de eventuellt kan bli svenska medborgare (se nedan). Det försvårar fortbildning, utbildning, att byta anställning, att bilda familj med mera.
Remissvar

2. Återkallande av permanenta uppehållstillstånd (SOU 2025:99) för dem som någon gång sökt asyl i Sverige. Redan utdelade permanenta uppehållstillstånd ska återkallas och nya utredningar ska göras. De som inte uppfyller kraven för svenskt medborgarskap och som inte kan bevisa sina skyddsskäl ska lämna landet. De som har skyddsskäl men inte kan bli medborgare får fortsättningsvis vanligen uppehållstillstånd två år i taget.
För närvarande krävs permanent uppehållstillstånd för att få svenskt medborgarskap, vilket skulle göra det omöjligt för flyktingar att någonsin bli svenska medborgare. Det är oklart hur detta hanteras i förslaget till skärpta krav för svenskt medborgarskap (se nedan).
Läs remissvaren!
Vad innebär förslaget att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd?
Vad kostar det att riva upp permanenta uppehållstillstånd?
Uppropet Rör inte det permanenta uppehållstillståndet
Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1). Förutom att bevisa sin identitet enligt Migrationsverkets krav ska man kunna försörja sig själv och man ska klara ett medborgartest. I framtiden ska man också ha lärt sig svenska, klara ett samhällstest och skriva på ett "medborgarkontrakt". Den tid man ska ha bott i Sverige förlängs från fem till åtta år. Personer som har svårt att få jobb, t.ex. medelålders kvinnor med låg utbildning, funktionshindrade och sjuka, får leva i permanent osäkerhet livet ut. Det gäller även dem som inte kan bevisa sin identitet enligt Migrationsverkets krav (t.ex. afghanska och somaliska medborgare).
Remissvar
Uppropet Ingen retroaktivitet i den nya medborgarskapslagen
Ingen rätt till offentligt biträde under asylutredningen på Migrationsverket. Dessutom begränsas rätten till offentligt biträde i samband med överklaganden i domstolen. Det medför sämre kvalitet på utredningarna och ökade svårigheter att få gehör i domstolen. Fler personer med asylskäl kommer att få avslag.
Skärpta krav för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Anknytningspersonen ska ha bott minst två år med uppehållstillstånd i Sverige. Försörjningskravet ska utökas, dvs. anknytningspersonen ska försörja sina anhöriga under längre tid än nu (två år).
Remissvar
Återkallelse av medborgarskap (Ju 2025:51). Detta är en grundlagsändring och kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. I nuvarande system räcker det med 51% majoritet för att ändra grundlagen. I det förslag som kan tänkas gå igenom efter valet 2026 kommer det att krävas 75% majoritet i andra röstomgången. Socialdemokraterna har ställt sig bakom förslaget.
Proposition 2025/26:78
Kritik mot propositionen att återkalla medborgarskap Syre 7.12.2026
Anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt (Ds 2025:30). Svensk lagstiftning ska anpassas till EU:s lagar, och den nya lagstiftningen föreslås börja gälla 1.6.2026. Bland annat inskränks rätten till överklagande och rätten till offentligt biträde. Remissinstanser anser dels att remisstiden varit alldeles för kort, dels att förslaget är ofärdigt med många olösta frågor, dels att förslagen innebär allvarliga hot mot rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Remissvar
Migrations- och asylpakten Asylrättscentrum