Vad innebär "begränsning av asylsökandes rättigheter"?

 

AI-genererad bild

Den så kallade miniminivåutredningen tillsattes av regeringen i oktober 2023 med uppdraget att undersöka och föreslå hur asylsökandes rättigheter kan begränsas så mycket som möjligt genom att anpassa regelverket till miniminivån enligt EU-rätten. Utredare var rådman Josephine Boswell.

Utredningens första delbetänkande (SOU 2025:31) presenterades för regeringen i mars 2025. Här sammanfattas dess förslag om sämre villkor för dem som söker asyl i Sverige. Utredningens övriga förslag presenteras i andra artiklar på hemsidan.

Utredaren konstaterar att de samlade förslagen förväntas medföra att Sverige blir mindre attraktivt som asylland. Det kommer att bli svårare för asylsökande att alls få sina ansökningar prövade i Sverige, och de som får söka asyl kommer inte att få hjälp av något offentligt biträde. Detta bör enligt utredningen bidra till att antalet asylsökande även på sikt kommer att ligga på det som för närvarande är historiskt låga nivåer.

Begränsningar i att alls få söka asyl

Utredningen föreslår att Sverige ska kunna säga nej till att söka asyl i alla de fall där detta är möjligt enligt EU-reglerna. Det gäller människor som har flytt från sitt hemland och fått en säker omplacering till ett annat land, beslutat av en internationell domstol. Det gäller också människor från utanför EU som redan har fått beslut om att deras vistelse i EU är olaglig.

Asylansökan ska också få avvisas om sökanden kan skickas vidare till ett land där hen bedöms vara säker. Detta ska gälla även om hen inte själva har bott i detta ”säkra tredjeland” utan bara har annan ”särskild anknytning” dit.

Migrationsverket ska också kunna avvisa ansökningar som bedöms som ”uppenbart ogrundade”.  Det kan till exempel handla om att sökanden givit uppenbart inkonsekventa uppgifter eller försökt undanhålla relevant information, till exempel genom att förstöra sina ID-handlingar.

Minskade rättigheter när man söker asyl

Den som söker asyl ska inte längre ha rätt till offentligt biträde bekostat av staten. I stället ska hen få en timmes kostnadsfri rättslig rådgivning under asylprocessen. Den sökande ska alltså utan stöd föra sin talan i förhållande till Migrationsverket och själv veta vilka rättigheter hen har, vilka lagar som gäller och vilka asylskäl som är möjliga att åberopa och hur dessa ska stödjas.

Först vid överklagan till migrationsdomstol ska sökanden få ett kostnadsfritt rättsligt biträde, och även detta ska kunna nekas om myndigheterna anser att det inte finns några rimliga möjligheter att få till ett ändrat beslut.

Texten är sammanställd av Britt Thelenius Wanler och redigerad av Karin Fridell Anter i mars 2026.

Se fler lagar: Lagar och lagförslag