Vad innebär utredningen om skärpta villkor för anhöriginvandring?

 

Sommaren 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att göra en översyn av det svenska regelverket för anhöriginvandring, med syfte att reglerna skulle bli mera restriktiva. Utredare var Försäkringskassans rättschef Ingrid Utne.

I september 2025 presenterades utredningen om skärpta villkor för anhöriginvandring, SOU 2025:95. En lagrådsremiss och efterföljande riksdagsbeslut planeras till våren 2026. Förslagen i utredningen föreslås sedan träda i kraft den 1 januari 2027. De förslag som innebär längre väntetider ska dock inte tillämpas för de ansökningar som gjorts innan detta datum.

Utredningen föreslår skärpta regler med nya krav på den anknytningsperson som redan finns i Sverige. För den som fått asyl och flyktingstatus regleras rätten till anhöriginvandring av EU-rätten. För alla andra föreslår utredningen att det inte längre ska finnas någon principiell rätt till familjeåterförening, utan endast en icke tvingande (fakultativ) möjlighet där myndigheterna kan säga nej på grund av omständigheter i det enskilda fallet.

Krav på den anknytningsperson som redan finns i Sverige

Kraven föreslås, till skillnad från nu, bli olika för olika personkategorier.

* En svensk eller nordisk medborgare kan bli anknytningsperson om hen är bosatt i Sverige. Ingen ändring från dagens regel.

* En medborgare i EES eller Storbritannien med permanent uppehållsrätt i Sverige kan bli anknytningsperson om hen är bosatt i Sverige. Detta gäller även deras familjemedlemmar. Ingen ändring från dagens regel.

* En person med uppehållstillstånd i Sverige kan vara anknytningsperson om hen är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Personer med uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande har dock inte alltid rätt till familjeåterförening.

* Ett ensamkommande barn ska kunna vara anknytningsperson i förhållande till sina föräldrar oavsett vilken typ av uppehållstillstånd som barnet har beviljats. Barn med flyktingstatus har redan tvingande rätt att få återförenas med sina föräldrar, och utredningen föreslår att en motsvarande möjlighet gör ges ensamkommande barn med status som alternativt skyddsbehövande. Då dock med en fakultativ, alltså inte tvingande, rätt.

Krav på personer som ska kunna komma till Sverige som anhöriga

De personer som kan få uppehållstillstånd som anhöriga till är anknytningspersonens make, sambo och barn under 18 år. Som anhöriga till ensamkommande barn räknas föräldrar.

Det ska också finnas möjlighet till uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen, exempelvis hemmavarande unga vuxna, föräldrar eller äldre släktingar. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas här krävs att släktingen ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och att det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Om anknytningspersonen har uppehållstillstånd på grund av arbete räknas dock endast make, sambo och barn under 18 år som anhöriga. 

Lagen föreslås skärpas för par som har för avsikt att gifta sig eller bli sambor. Det kommer inte att räcka med att relationen har etablerats i hemlandet. Det ska också krävas att paret har levt tillsammans i hemlandet eller att det har varit omöjligt på grund av att förhållandet inte accepterats där. Det kan då gälla samkönade relationer eller relationer som inte varit accepterade i samhället av andra orsaker. Denna nya regel gäller dock inte när anknytningspersonen är svensk eller nordisk medborgare eller EES-medborgare med permanent uppehållsrätt. I de fallen ska det även fortsättningsvis finnas möjlighet för en blivande make eller sambo att få uppehållstillstånd under samma förutsättningar som tidigare.

Om omständigheterna ger anledning att tvivla på släktskapen mellan personerna ska man använda DNA-analys.

Speciella bestämmelser för barn

Om en person med uppehållstillstånd föder barn i Sverige, måste uppehållstillstånd sökas för barnet.

Rätten eller möjligheten till uppehållstillstånd för icke gemensamma barn ska knytas till vem som har vårdnaden om barnet.

Tidigare har det funnits krav på att ett barn ska vara ogift för att hen ska kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder eller förälderns make eller sambo. Detta krav ska tas bort.

En väntetid vid anhöriginvandring införs

En anknytningsperson med tillfälligt uppehållstillstånd måste ha bott i Sverige i två år med sådant tillstånd innan hens anhöriga kan ansöka om att få flytta till Sverige.

Utredningen anger följande undantag från denna nya regel:

* Ensamkommande barns föräldrar ska kunna ansöka utan väntetid

* Anhörig till den som fått flyktingstatus ska kunna ansöka utan väntetid om förhållandet har etablerats före inresan till Sverige.

* Vid särskilda skäl föreslås möjlighet även till andra undantag.

Krav på försörjning som villkor för anhöriginvandring

Liksom i nuvarande lag ska grundkravet vara att anknytningspersonen ska kunna försörja den eller de anhöriga som kommer till Sverige genom anknytning. Försörjningskravet ska motsvara det som brukar kallas existensminimum och som motsvarar det man får behålla vid utmätning från Kronofogden.

Hitintills har det ibland gått att göra undantag från detta krav, men utredningen förslår att de möjligheterna ska begränsas. Detta innebär bland annat att försörjningskrav införs för anhöriginvandring till forskare.

En viktig skillnad mot dagens regler är att försörjningskravet ska gälla även när uppehållstillståndet ska förnyas. Då ska man slå ihop alla familjemedlemmarnas inkomster för att beräkna om familjen kan försörja sig. Detta ska gälla både arbetskraftsinvandrare och andra.

I vissa fall, till exempel gästforskare och gäststudenter, finns det krav på försäkringsskydd som villkor för anknytningspersonens uppehållstillstånd. Samma krav ska då gälla för hens anhöriga.

Hur lång tid ska uppehållstillstånd för anhöriginvandring gälla?

Om anknytningspersonen har tidsbegränsat uppehållstillstånd, ska den anhöriges uppehållstillstånd gälla för samma tid. I andra fall, exempelvis om anknytningspersonen är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd, ska den anhöriges uppehållstillstånd gälla i två år. När nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas, ska även det nya tillståndet gälla i två år.

Villkor för familjemedlemmars förlängda uppehållstillstånd

Det ska bli lättare att förlänga uppehållstillstånd för unga vuxna som fått tillstånd genom anknytning när de var barn men som har fyllt 18 år när de söker om förlängning. Utredningen föreslår att sådana personer ska få fortsatt uppehållstillstånd om de bor tillsammans med sina anknytningspersoner – oftast föräldrarna – och att det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Motsvarande föreslås för andra ”nära anhöriga utanför kärnfamiljen”, till exempel anknytningspersonens gamla föräldrar.

Det föreslås också en ventilbestämmelse som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige, vid synnerliga skäl. Det ska vara ömmande och udda situationer.

I samband med de uppmärksammade ”tonårsutvisningarna” har den nuvarande åldersgränsen 18 år fått massiv kritik, och utredningens förslag om lättnader har kritiserats som otillräckligt. Hur detta kommer att påverka det kommande lagförslaget är ännu oklart.

Skäl att neka uppehållstillstånd

Den som har utövat våld eller kränkningar mot anknytningspersonen eller någon annan familjemedlem ska kunna få nej på sin ansökan av den anledningen.

Om relationen har upphört när uppehållstillståndet ska förlängas blir det svårare att få förlängt uppehållstillstånd. Idag finns en praxis att den sökande som har två års tillsvidareanställning har en sådan anknytning till Sverige att hens tillstånd förnyas oavsett den tidigare relationen. Detta föreslås tas bort, och kraven för att få stanna i Sverige efter avslutad relation anpassas till EU-rätten.

Den som har kommit som anhörig ska inte heller få fortsatt tillstånd om anknytningspersonen har förlorat sitt uppehållstillstånd eller lämnat Sverige.

Utredarens konsekvensanalys

I sin konsekvensanalys pekar utredaren på att de nya reglerna kommer att försena eller begränsa möjligheterna till familjeåterförening och även begränsa människors möjligheter att bilda familj. Hon konstaterar att det kan få negativa effekter för berörda personers psykiska mående och integration i samhället.

Texten är sammanställd av Britt Thelenius Wanler och redigerad av Karin Fridell Anter i april 2026.