Vad innebär förslaget om hårdare krav för medborgarskap?

Hårdare krav för att få svenskt medborgarskap är en bärande del av Tidöavtalet. Detta riktar sig speciellt mot människor som av någon anledning har svårt att försörja sig eller har dålig studievana och därmed svårt att lära sig svenska så bra som krävs.

Kravet på att man ska kunna styrka sin identitet slår hårt mot medborgare i exempelvis Afghanistan, vars ID-dokument inte accepteras av Migrationsverket. Det drabbar också dem som har blivit uppskrivna i ålder, eftersom de då anses ha levt i Sverige med två olika identiteter.

I januari 2025 presenterade regeringen ett utredningsförslag om skärpta krav för att få svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) och ett stort antal remissinstanser skickade in sina svar. Denna sammanställning bygger på utredningen och på lagrådsremissen som presenterades 9 februari 2026.

Lagen ska enligt förslaget träda i kraft 6 juni 2026 och gälla alla då icke avgjorda ärenden, alltså även de som lämnas in innan lagen träder i kraft.

För den som söker svenskt medborgarskap innebär förslaget följande:

• Förlängd hemvisttid i Sverige, med 8 års uppehållstillstånd som regel men med en rad undantag. 
  
  
• Tills permanenta uppehållstillstånd (PUT) eventuellt avskaffas så krävs PUT 
  
  
• Krav på att kunna styrka sin identitet 
  
  
• Skärpta krav på den sökandes skötsamhet och levnadssätt 
  
  
• Medborgarskapsprov i samhällskunskap och svenska 
  
  
• Skärpta krav på egen försörjning 
  
  
• Speciella regler ska gälla för barn

Vem berörs av förslaget 

• Förslaget gäller alla som söker svenskt medborgarskap, men med delvis olika regler för olika grupper.

Hur länge måste man ha haft sin hemvist i Sverige? 

• Förslagets grundregel är 8 års hemvist. Hemvisttiden räknas från den dag man fick uppehållstillstånd. För asylsökande som aldrig fått avslag räknas tiden från den dag man sökte asyl. 
  
  
• Undantag beroende på medborgarskap
  - Statslösa: 5 års hemvist
  - Nordiska medborgare: 2 års hemvist
  
         - De som tidigare varit svenska medborgare: 2 års hemvist  
  
  
• Undantag för barn och unga
  
        - Statslösa och nordiska barn: 2 års hemvist
  - Andra barn under 15 år: 3 års hemvist
  - Barn mellan 15 och 18 år: 5 års hemvist
  - Unga vuxna mellan 18 och 21 år: 7 års hemvist
  
  
• Personer med flyktingstatus
  - Gift eller sambo med svensk medborgare: 7 års hemvist
  - Längre tider för den som inte kan styrka sin identitet
  - 10 års hemvist för vuxna och 7 års hemvist för barn
  - Personen ska kunna göra sin identitet sannolik även om den inte är styrkt

Vad krävs för att identiteten ska ses som styrkt?

• Grundkravet är att personen har pass eller andra godkända ID-handlingar från sitt hemland. 
• Migrationsverket godkänner inte ID-handlingar från Afghanistan och Somalia. Papper från Irak och Eritrea underkänns också ofta. Personer från de länderna har svårt att bli medborgare eller få status som varaktigt bosatta.
• Den som har blivit åldersuppskriven anses av Migrationsverket ha levt med olika identiteter i Sverige och har svårt att bli medborgare eller få status som varaktigt bosatt.

Krav på skötsamhet och hederligt levnadssätt (”god vandel”)

• Personen ska ha levt skötsamt och hederligt både i och utanför Sverige. Framför allt ska man bedöma hur personen förväntas leva i framtiden. En del av kraven är väldigt vaga och öppnar för godtycke med hänvisning till vad som är ”stötande för rättskänslan”.
• Kriminell belastning: För den som har dömts för brott krävs en varierande karenstid innan personen kan bli medborgare. Maximal karenstid föreslås bli 17 år efter avtjänat fängelsestraff. Upprepade brott är en försvårande omständighet. Som exempel anges att fängelsestraff på 4 år ska ge en karenstid på 15 år efter avtjänat straff. Även misstanke om brott kan leda till att ansökan avslås. Penningböter ska ge en kortare karenstid.
• Barn över 15 år får inte vara skäligen misstänkta för eller dömda för brott som kan ge mer än 2 års fängelse.
• Skulder: Personen får inte ha obetalda skatter, böter eller underhållsbidrag. Skulder hos kronofogden kan innebära att man nekas medborgarskap och den som haft sådana skulder måste ha varit skuldfri i cirka två år

Medborgarskapsprov

• Förslaget bygger vidare på tidigare presenterade förslag om medborgarskapsprov med krav på kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället och svensk identitet.
• Kravet gäller den som fyllt 16 men inte 67 år. Man behöver inte göra svenskaprovet om man har godkänt svenskabetyg via SFI kurs D, grundskolan åk 9 svenska eller svenska 2, eller svenskakurser på gymnasiet eller komvux.
• Samma gäller om man har godkänt betyg i samhällskunskap åk 9, eller kurs på gymnasiet eller komvux på grundnivå.
• Första medborgarskapsprovet i samhällskunskap ska kunna göras i augusti 2026. Universitets- och högskolerådet UHR ska ta fram testet.
• Undantag från kunskapsproven kan ges vid till exempel väsentlig funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden.
• Utredningen pekade på att kunskapsprovet riskerar att göra det svårare för kvinnor än för män att bli medborgare.

Krav på egen försörjning

• Försörjningskrav, genom årlig lön eller inkomst av näringsverksamhet, som lägst uppgår till tre inkomstbasbelopp före avdrag för preliminärskatt, på ca 20 000 kronor per månad. Försörjningsförmågan får inte bara vara tillfällig. Man får inte ha haft försörjningsstöd i mer än 6 månader under de senaste 3 åren innan medborgarskapsansökan. 
• Inkomsten får inte komma från sådant arbete eller näringsverksamhet som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller liknande. 
• Kravet på egen försörjning ska inte gälla barn eller den som studerar heltid vid svensk gymnasieskola, yrkeshögskola. högskola eller universitet. 
• Kravet på egen försörjning gäller inte den som har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantiperson eller äldreförsörjningsstöd. Det gäller inte heller om det finns vad som utredningen kallar ”särskilda skäl”, något som inte närmare specificeras. 
• Utredningen pekar på att det kan ta längre tid för kvinnor än för män att uppfylla försörjningskravet och beviljas svenskt medborgarskap. Det kan leda till att särskilt kvinnor kan hamna i en beroendeställning gentemot sina män eller till att en redan existerande beroendeställning förstärks. En annan risk är att kvinnor drabbas av utestängningseffekter och överhuvudtaget inte förvärvar svenskt medborgarskap.

Texten är sammanställd av Britt Thelenius Wanler och redigerad av Karin Fridell Anter den 10 februari 2026. 

#humanmigrationspolitik