Varför protesteras det utanför förvaren?

 

Den 15 juni ska riksdagen debattera och rösta om förslaget för skärpta regler om uppsikt och förvar. Situationen vid Migrationsverkets förvar är redan nu omänsklig. Där ”förvaras” ungdomar och vuxna under långa tider, ibland även barn. 

Sveriges sex förvar finns i Mölndal, Åstorp, Ljungbyhed, Flen, Märsta och Gävle. Manifestationer har ägt rum vid fem av de sex förvaren under veckan före beslutet.

Vad är ”förvar”?

Så här skriver Riksrevisionen i sin rapport 2025: ”Förvar innebär att en utlänning som inte har tillstånd att vara i Sverige frihetsberövas och placeras i ett låst boende. Det är en ingripande åtgärd som bara ska användas när andra alternativ inte är tillräckliga. Syftet är i huvudsak att personen ska vara tillgänglig för att kunna av- eller utvisas. Migrationsverket ansvarar för att driva förvaren, men både Migrationsverket och Polismyndigheten har rätt att fatta beslut om förvar. Att hålla någon i förvar innebär en inskränkning i den personliga friheten. Därför ställs höga krav på att verksamheten bedrivs på ett effektivt, rättssäkert och humant sätt.”

Regeringens hårdare utvisningspolitik har medfört att beläggningen i Migrationsverkets förvar ökat kraftigt. Vi hör om överbeläggningar och långa förvarstider även när verkställande av utvisning är omöjlig. Det handlar om "förvaring" - vistelsen där är betydligt sämre än i fängelserna, där det bland annat finns sysselsättning.

En plats på förvaret kostar cirka 5 500 kr per dygn – oberoende av om personen kommer att kunna deporteras eller ej. Riksrevisionen granskade verksamheten 2025, och dess dom är hård:

”Den övergripande slutsatsen är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Migrationsverkets och Polismyndighetens processer säkerställer inte effektiva beslut av vem som ska tas i förvar, myndigheternas samverkan är otillräcklig och Migrationsverket säkerställer inte att förvaren drivs på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt. Detta beror på brister i myndigheternas styrning, uppföljning och analys av verksamheten. Detta medför risker för onödigt lidande för individen och för höga kostnader för staten.”

I det nya lagförslaget föreslår regeringen bland annat uppsikt via elektronisk övervakning. Det ska bli lättare att ställa en utlänning under uppsikt eller ta en utlänning i förvar. En förvarstagen som bedöms som säkerhetsrisk ska placeras på en säkerhetsavdelning. För närvarande är längsta tiden i förvar 12 månader, men med den nya lagstiftningen förlängs den till 18 månader. De som är dömda till utvisning har ingen bortre tidsgräns.

Det ska bli ännu svårare för dem med utvisningsbeslut

Förhållandena på förvaren liknar ett fängelse, men med sämre standard, avsaknad av sysselsättning och mindre kontroll. Flera personer bor i samma rum. Toaletterna går inte att låsa och duschrummen har halvdörrar. Man får bara gå ut korta stunder, övervakad, på en rastgård omgiven av taggtråd. Städning och renhållning är dålig. De intagna flyttas runt mellan olika förvar. De utsätts för ständiga påtryckningar om att skriva på “frivillig deportation”.

Att vara på förvaret innebär ett stort psykiskt lidande. Man lever i konstant ovisshet. Dessutom är man omgiven av andra människor i samma situation, vilket bidrar till att atmosfären är spänd, ibland laddad. När någon får ett mentalt genombrott är ofta isolering, ibland i flera dygn, behandlingen.

Många av de förvarstagna har varit i Sverige länge. De har byggt upp ett liv, lärt sig språket och om samhället, fått fasta anställningar, köpt lägenhet eller hus, bildat familj, har kanske småbarn hemma. Nu raseras hela deras tillvaro. De förväntas lämna allt och återvända till ett land de har dålig kännedom om – i vissa fall kan de inte ens språket.

25-åriga Cabdinaasir, ensamkommande från Somalia 2015, har suttit inlåst på förvaret sedan augusti 2025. Den 5 juni släpptes han plötsligt ut ur förvaret. Dagens arena konstaterade i mars 2026 att 31 somalier var inlåsta på förvaren, varav minst 26 inte var dömda till utvisning. Av de 514 somalier som Migrationsverket lämnat över till polisen var 11 procent dömda till utvisning. Tvärtemot Johan Forssells budskap är de flesta somalier med utvisningsbeslut vanliga hederliga människor.

Andra tillhör gruppen tonåringar som utvisas när de blir 18 år. Aftonbladet skriver om 22-årige Shuceyb som var 12 år när han kom från Somalia som anhörig till sin mamma, som nu är svensk medborgare. Han kommer inte att omfattas av den kommande ”ventilen” eftersom han är över 21 år. Sedan tre månader är han inlåst på förvaret i Mölndal. “När jag spärrades in här på förvaret förändrades allt och min hälsa försämrades”. 

Se också Röstningsguide för migrationsfrågor