Vad innebär den så kallade vandelsutredningen?

 

Hårdare krav på alla som inte är födda i Sverige är en bärande del av Tidöavtalet. En viktig del av detta är speciella krav på utlänningars vandel, definierat som att utlänningen lever på ett hederligt och skötsamt sätt. Den som inte har godkänd vandel ska inte få nytt uppehållstillstånd eller förlänga det uppehållstillstånd hen redan har.

Detta har blivit föremål för mycket debatt redan innan det färdiga lagförslaget finns formulerat. Kritiken har bland annat pekat på en allmän godtycklighet i bedömningarna och att utlänningars yttrandefrihet kan komma att begränsas på ett sätt som strider mot Sveriges grundlag.

I april 2025 presenterade regeringen ett utredningsförslag om skärpta och tydligare krav på vandel för att få uppehållstillstånd i Sverige (SOU 2025:33). Särskild utredare var Robert Schött. Ett stort antal remissinstanser skickade in sina svar. Migrationsminister Johan Forssell deklarerade i februari 2026 att han vill gå ännu längre än utredningsförslaget och låta den kommande lagen få retroaktiv verkan. Ännu (12 februari) finns dock inget färdigt lagförslag, och denna sammanställning bygger på utredningen.

Lagen ska enligt förslaget träda i kraft 1 juli 2026. Till skillnad från migrationsministern föreslår utredningen övergångsbestämmelser som gör att verkan inte blir retroaktiv.

Vem berörs av förslaget?

Förslaget gäller alla ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige, både nya och förnyade och både för arbetskraftsinvandrare, asylsökande och anhöriga. 

Den som redan har uppehållstillstånd kan förlora det på grund av bristande vandel. Detta gäller även permanenta uppehållstillstånd.

För utlänningar som inte är EU/EES-medborgare eller familjemedlemmar till EU/EES-medborgare innebär förslaget att de kan vägras inresa i Sverige eller avvisas direkt om de inte uppfyller vandelskraven.

Vad menar utredningen med ”vandel”?

Begreppet vandel ska ersätta begreppen levnadssätt och misskötsamhet i utlänningslagen. Det definieras som ett krav på att en utlänning lever på ett hederligt och skötsamt sätt. Detta innebär att utlänningen ska följa svensk lag och även uppfylla en rad andra krav. Prövning av utlänningens vandel ska ingå i utredningen om uppehållstillstånd och kan också ligga till grund för indragning av redan givna tillstånd.

* Brottslighet

Alla brott ska kunna påverka bedömningen av utlänningens vandel, även mindre allvarlig brottslighet som hitintills inte har beaktats.

Om utlänningen har dömts till strängare straff än böter ska uppehållstillståndet kunna dras tillbaka även om domstolen inte har prövat frågan om utvisning.

* Att inte följa myndigheternas regler

Om man inte följer myndigheters regler ska det kunna ses som bristande vandel även om handlingarna inte är brottsliga. Det kan handla om att man

- inte har lytt domstolsavgöranden och därför fått betala avgifter eller böter.

- fuskat till sig bidrag eller på annat sätt missbrukat välfärdssystemet, till exempel genom att lämna oriktiga uppgifter eller flera gånger handlat vårdslöst eller oaktsamt.

* Skulder

Obetalda skulder ska beaktas som bristande vandel, men bara om det handlar om ett flertal skulder eller om utlänningen har visat en ”regelmässig ovilja att göra rätt för sig”. Det kan då handla om att man

- inte har betalat sina skatter, böter eller underhållsbidrag.

- har skulder som lämnats till Kronofogdemyndigheten.

* Missbruk

Det kan ses som bristande vandel om utlänningen missbrukar alkohol eller narkotika eller andra droger och inte är beredd att genomgå behandling. För att ses som en belastning ska missbruket vara så svårt att utlänningen utgör en fara för andra eller beter sig på ett grovt störande sätt.

* Säkerhetshot

Om utlänningen utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet så ses det som ett uttryck för bristande vandel. Det behöver inte finnas något formulerat säkerhetsärende utan kan räcka om hen har samröre med kriminella personer eller nätverk eller med extremistiska rörelser eller enskilda extremister. ”Samröre” kan enligt utredningen betyda att det finns kriminella eller extremister bland utlänningens familjemedlemmar eller vänner. Det kan också betyda uttalat stöd för grupper som klassats som terroristorganisationer, även om personen inte själv utfört några terrorklassade handlingar.

Utredningen beskriver terroristorganisationer och extremistiska rörelser på ett sätt som öppnar för olika tolkningar. Det sägs till exempel att ”extremistiska rörelser” kan vara av både religiös och politisk karaktär, och vad som då anses vara extremism är mycket godtyckligt och kan innefatta en mängd rörelser som inte delar den politiska majoritetens åsikter eller vill förändra etablerade institutioner.

När det gäller spioneri, sabotage och terrorism så räcker det med att om det ”kan antas” att utlänningen kommer att ägna sig åt sådana saker, då ska hens uppehållstillstånd kunna återkallas.

* Oklar försörjning

Om utlänningen inte kan förklara hur hen försörjer sig så kan man anta att det sker på ett olagligt eller asocialt sätt, och då bör det betraktas som bristande vandel.

* Kontaktförbud

Om utlänningen har meddelats kontaktförbud på grund av våld eller hot om våld mot annan person så ska det tas upp i vandelsprövningen.

* Yttranden

Straffbara yttranden bör betraktas som bristande vandel. Även andra yttranden kan tas upp i vandelsprövningen om de skulle kunna vara straffbara. Detta innebär att den som inte har svenskt medborgarskap inte har samma yttrandefrihet som andra, något som av utredaren har formulerats som att utlänningar bör ”vakta sin tunga”.

Möjligheter att vägra eller återkalla uppehållstillstånd på grund av annat än bristande vandel

Utredningen föreslår att

- Tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna återkallas om förutsättningarna för det beviljade tillståndet inte gäller.

- Uppehållstillstånd ska kunna vägras eller återkallas om sökanden eller någon annan medvetet givit oriktiga uppgifter eller förtigit väsentlig information. Det behöver alltså inte vara den sökande själv som givit detta oriktiga underlag.

- En person ska kunna vägras uppehållstillstånd om hen har adopterats eller ingått äktenskap eller samboförhållande bara för att hen ska få uppehållstånd.

- Det ska bli svårare att få behålla sitt uppehållstillstånd på grund av att man bott länge i Sverige och är etablerad.

- Om man har uppehållstillstånd på grund av arbete och blir av med jobbet så måste man hitta ett annat motsvarande jobb inom tre månader annars förlorar man uppehållstillståndet.

- Ett permanent uppehållstånd ska återkallas om personen bor ett år utanför Sverige.

- Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får återkallas om personen inte har för avsikt att vistas i Sverige.

- Utredningen förslår att en rad offentliga aktörer har skyldighet att på begäran lämna ut uppgifter till Migrationsverket. Förslaget gäller allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Universitets-och högskolerådet, högskolor, kommuner och arbetslöshetskassor. Skyldigheten ska dock inte tillämpas på vissa uppgifter som omfattas av sekretess.

Texten är sammanställd av Britt Thelenius Wanler och redigerad av Karin Fridell Anter i mars 2026. Vi har försökt dra ut det viktigaste men för exakt juridisk information hänvisas till utredningen.